23 december 2006

Språkkalendern, lucka 20–23

Nu har vi drabbats av julkollaps. Med uppbringande av våra sista språkkänslor lägger vi våra valna fingrar på tangentbordet och frågar

• Varifrån kommer den konstiga krumelur som betyder sudda, stryk, ta bort, utplåna, förinta i den svenska standarden för korrekturtecken?
• Skriv en stycke där fyra skiljetecken i följd uppträder någonstans.
• Vad hette policy i plural före 2006?
• Bör man skriva ”du” med stor eller liten bokstav i brev? Varför det?

21 december 2006

Facit, lucka 18

Syftar man på namnet på skolan: Komvux.
Syftar man på skolformen: komvux.

Båda kan alltså vara rätt, beroende på sammanhanget.

Jämför Försäkringskassan/försäkringskassan. Avser man organisationen så skriver man med stor bokstav, men avser man ett enskilt lokalkontor så skriver man med liten.

Allt det här finns noga utrett i Språknämndens skrivregler, punkt 106--113.

Ole, dole, doff -- idag är det Ulrika som vinner. Webb-bok eller läbb-bok (dvs. om loppor och löss)?

19 december 2006

Facit, lucka 16

Åh, vad duktiga ni var!

Idag var det Agnetas tur att vinna. Lusbok eller webbok, det är frågan.

Facit, lucka 15

De båda herrarnas relation är att de är goda grannar, endast skilda åt av en smal strimma vatten som benämns Öresund eller Øresund, beroende på om man betraktar den från öster eller från väster.

Svenska wikipedian har en stenkul tabell.
(Den bråkiga länken är fixad nu!)

Ami vinner TNC:s skrivregler.

Facit, lucka 17

Citattecken eller citationstecken eller anföringstecken eller två-
fingrar-som-viftar-i-luften-likt-kaninöron men absolut inte
situaschonstecken ser i förstoring ut som två nior:
99. Om man vänder dem uppåner ser de följaktligen ut som två sexor.
Om man inte är inne och pillar i grundinställningarna i Word, brukar
dessa 66:or dyka upp när man inleder ett citat för att det är
så man gör i t.ex. den anglosaxiska och spanska världen. Ibland ser
de ut som ankfötter istället (») och om man vill ha citat inne i ett
citat använder man de enkla (till skillnad från dubbla) tecknen (').
Vad man däremot ska tänka på är att inte använda de spikraka
fnuttarna som ser ut som elvor, för de är faktiskt tumtecken.

Tips: Var flitigare med att använda citattecken för att markera ironi
– det är lite snajdigare än de eviga smajlisarna.

/Lotten

Ing -- likt "Internal affairs"-avdelningen i amerikanska polisfilmer -- pekade ut att språkpolisen hade fått räkmos på slipsen. Tryckfelsjulnisse hade varit framme! Hon är väl värd en Språkpolis-tröja!

Facit, lucka 14

Att pröva innebär att man (nu citerar jag NE) ”utför prov på något
abstrakt eller mer komplicerat” medan att prova är ett lite simplare
test, som i att prova kläder – alltså att ”använda på prov”. När man
söker in till en speciell skola med inträdesprov, ”prövar man in”.
Fast nu är ju inte alla så noga med att välja o och ö i rätt
formuleringar idag. (Inte ens Språkpolisen.)

En hemlis: jag har faktiskt utrett frågan tidigare här på Språkpolis.

/Lotten

Magnus vinner en lusbok eller webbtextsbok!

Språkkalendern, lucka 19

Vad är det för fel på den här adressen?

Lilly Lottstone
Box 123 45
SE-123 45 MESTA

Språkkalendern, lucka 18

Heter det ”Han läser på Komvux” eller ”Han läser på komvux”?

18 december 2006

Facit, lucka 12

I tal använder vi pauser, som i skrift ersätts av olika skiljetecken. Ett komma motsvarar en kort paus, en punkt en lång. Däremellan har vi semikolon (och tankstreck). Och i löpande text består satsen efter semikolonet som regel av en fullständig huvudsats.

Så här kan det se ut:

Lär dig älska semikolonet, du ska finna att det är en verklig vän.
Lär dig älska semikolonet; du ska finna att det är en verklig vän.
Lär dig älska semikolonet. Du ska finna att det är en verklig vän.

Just i det här fallet tycker jag att semikolon – och tankstreck! – passar bäst.

Semikolon kan också användas för att skilja grupper av bokstäver eller siffror från varandra. Två punkter i ett tvådimensionellt koordinatsystem kan alltså skrivas så här:

3,4; 7,5

Däremot ska man inte använda semikolon vid uppräkning. Då är det kolon som gäller:

Artikeln finns i tre färger: röd, gul och blå.

Efter semikolonet ska det vara mellanslag och liten bokstav.

Till sist. En undersökning av tidningstexter visar att under de senaste 30 åren har användningen av semikolon minskat kraftigt. Däremot har tankstreck blivit mer populärt.

/Per Stenson

Vinnare blir Marie!

17 december 2006

Facit, lucka 10

Visst var det ”fimp” som har sitt ursprung i fikonspråket. Vad gäller ”fika” så är språkpolisen av den åsikten att det är ett ordvrängeri av ”kaffi”. Vi utser detta till ett lämpligt trätoämne vid det högtidliga öppnandet av fredagkvällens lådvin!

Vinnare blir Firly Crkon!

Språkkalendern, lucka 17

”Sex-sex, nio-nio” eller ”nio-nio, nio-nio”.

En minnesregel för hur man gör i engelskan, och en för hur man gör i svenskan. Förklara!

Språkkalendern, lucka 16

Ange en homonym med minst fyra olika betydelser.

Språkkalendern, lucka 15

Två herrar står i en farstu och samtalar.
  • Den ene säger dörrupphängning, den andre säger axelband.
  • Den ene säger tavelfäste, den andre säger pub.
  • Den ene säger rock, den andre säger högtidsdräkt.
  • Den ene säger skratta, den andre säger gråta.
Vad har de båda herrarna för relation?

16 december 2006

Facit, lucka 13

Klart att det var finlandssvenska! Om bruket av ”riktigt” och ”bra” kan ni läsa här.

Ulla föräras den eftertraktansvärda Språkpolis-tröjan!

14 december 2006

Facit, lucka 9

För att undvika hyss från bloggverktyg och webbläsare gör vi på följande sätt i artikeln som följer:
- är ett vanligt bindestreck.
-- är ett låångt tankstreck.


• Det långa strecket är ett kärt barn som kallas pratminus, tankstreck, talstreck och minustecken. I Word skriver man ett långt streck om man trycker 'mellanslag + två bindestreck mellanslag' eller 'ctrl' + 'minus'. Om detta inte funkar skriver du bara två bindestreck (--); ibland gör datorn eller skrivaren faktiskt om det till ett långt streck utan att man ens behöver be om det.

• Det korta strecket heter antingen bindestreck eller divis och ni vet ju att det sitter bredvid punktangenten.

• Det superjättelånga strecket som man använder i engelskan struntar vi i just nu. (Om sajten languagecop.org finns, kan vi ju tipsa dem.)

Precis som ni skrev i kommentarerna, används det korta utan mellanslag runtenom vid

1) radbrytning:
protes-
tant

2) sammansatta ord:
moss-stickning

3) dubbelnamn
Åsa-Nisse

Det långa används

1) vid repliker med mellanslag efter

-- Sopprot! röt han ilsket.
-- Ankskit! svarade hon lite mer litterärt.

2) som tankstreck med mellanslag på båda sidor

Det roligaste i filmen är -- anser jag -- när Johnny Depp trillar ner i en djup grop.

3) vid betydelsen ”till” utan mellanslag på sidorna

Sträckan Lund--Stockholm är ok med sömnpiller i kroppen.

Mötet varade bara 17:00--17:04 eftersom Lotten somnade redan 17:03.

Om detta har jag skrivit förut.

Vinnare: Cecilia N!

/Lotten

Pausunderhållning för förbryllade besökare

Den här julkalendern fungerar i mångt och mycket ungefär som livet
självt. Istället för att öppna lucka 1 och sedan presentera facit
till den och sedan öppna lucka 2 och helt logiskt presentera facit
till lucka två enligt detta mönster: L1, F1, L2, F2 … har Språkpolis
lyckats med följande ekvation:

L1, F1, L2, L3, L4, F2+F3, L5, F4+F5+L6, L7, L8, L9, F7, F8, L10,
L11, F6 (!), L12, F11, L13, L14, F ..?


(”Livet” symboliserar i själva verket ordningen i Olles hjärna. Ordet
”lucka” är i själva verket mitt minne. Facit är en bild av det
historiska skeendet i parenteser.)

Språkkalendern, lucka 14

Vad är det för skillnad på prova och pröva?

Språkkalendern, lucka 13

Jag tänker på en speciell sorts svenska.

Ledtråd 1: Ibland används ordet ”riktigt” på ett annorlunda sätt.
Ledtråd 2: De som talar denna form av svenska kan också bruka ordet ”bra” på ett sätt som skiljer sig från den svenska som t.ex. talas på Oxenstiernsgatan i Stockholm.
Ledtråd 3: Här används ord som rådd, slattrig , blaska sig och klotta.

13 december 2006

Facit, lucka 11

Bergochdalbana är korrekt, även om det ser lite konstigt ut. Varianten berg- och dalbana är inte accepterad. Den skulle innebära att det var fråga om en bergbana och en dalbana, vilket knappast är fallet.

Ett tydligare exempel är sol- och vårman. Här kan man bli lurad; det är absolut inte en solman och en vårman, vilket låter som en rätt trevlig prick. I stället är det fråga om en skummis som undertecknat sin kontaktannons "Sol och vår".

Däremot är berg-och-dal-bana respektive sol-och-vår-man godkända, och enligt min mening snyggast.

/Per Stenson


Vinnare på stilpoäng: hakke! Webbtexter eller löss?

/Olle

12 december 2006

Språkkalendern, lucka 12

Skriv en mening där semikolon används på ett korrekt sätt.

11 december 2006

Bloggstrul

Hej, vad det snurrar. Blogger gör om systemet, och alla bloggarna far runt som lotterna i ett tombolahjul. Våra kommentarer har hamnat på en inuitisk webbplats med recept på tran, späck och rökt håkäring … NOT!

Vi har faktiskt ingen aning vart kommentarerna har tagit vägen. Vi ber alla besökare klicka särskilt ilsket på alla tillgängliga länkar. Rätt som det är lär de dyka upp igen!

/Den evige optimisten Olle

Facit, lucka 6

Både ISO och SIS säger att man ska följa amerikansk, europeisk och
internationell standard (ISO 8601) med kolon i klockslag.

Språkrådet säger däremot att man ska ha punkt i klockslag, vilket är
svensk standard.

Som Bästisgrannen kommenterar: "Det där verkar ju lite bombat!"

Ja. Jag gillar kolon eftersom det påminner om en klockradio och är
tydligt. Det kan heller inte misstas för en decimalavskiljare, som
man i anglosaxiska länder skriver med en punkt.

Michael Johnsons tid på 200 meter är i USA 19.32 s, medan den i
Sverige är 19,32 s. Sedan är 200 meter egentligen 218 yards, men det
hör ju inte hit.

Jovanna
vinner dagens pris. ”Skriv för webben” eller ”Fästingar, loppor, löss”?

Språkkalendern, lucka 11

Hur skriver man följande ord?

A. Berg- och dalbana
B. Bergochdalbana
C. Båda är korrekta

Språkkalendern, lucka 10

Nu är vi en dag efter -- vi skyndar ifatt med två frågor på raken!

Nämn ett svenskt, vardagligt ord som har sitt ursprung i fikonspråket.

10 december 2006

Facit, lucka 8

Här ska erkännas att språkpolisen var trött efter att ha jagat bovar hela natten. Därför blev uppgiften en smula underligt utformad. I min strävan efter att hitta meningar som var kliniskt rena från låneord av senare datum petade jag in tre runtexter som representanter för äran och hjältarnas språk.

Ordet ”dubbelspion” var illa valt. Det hade varit bättre att skriva ”infiltratör från främmande makt”.

Nå, ni begrep ju ändå.

Den lilla luringen i raden av exempel var uttrycket ”ont krut förgås inte så lätt” som betyder ’det som är ont är seglivat’. Ett kryptiskt idiom på svenska, men om man ersätter ”ont krut” med ”Unkraut” som betyder ’ogräs’ på tyska så blir uttryckets ursprung uppenbart.

Cecilia N svarade helt enligt mina ursprungliga intentioner. Och eftersom Språkkalenderns regler inte tillhör de exakta vetenskaperna så blir det hon som vinner.

Facit, lucka 7

Lucka 7: rätt svar är B. Plastfarfar gjorde processen kort genom att genast peka ut den i sammanhanget felaktiga pluralformen ”gingo”. Bra jobbat!

(En annan besynnerlighet i alternativ B var ordet ”naturalieforskare”. Naturalier är ju, som alla läsare av NEs ordbok känner till, ”naturföremål som förvaras i samling för att studeras el. beundras för sin ovanliga form e.d.; om preparerade, konserverade el. obehandlade mineraler, fossiler, växter och djur”.)

Plastfarfar får välja mellan ”Skriv för webben” och ”Familjens handbok om fästingar, loppor och löss”.

09 december 2006

Språkkalendern, lucka 9

Kort fråga som kräver essäsvar:

– Vaddå? Finns det två olika bindestreck?
– Nej, ett är bindestreck, det andra är ett annat streck.
– Du bara snackar – hur ska man veta när man använder det ena och det andra?

Krasch.

– Nääääääääääää, nu slog du sönder den antika glass-skålen!

Så: berätta om de olika strecken och hur de används!

/Lotten

08 december 2006

Språkkalendern, lucka 8

Vilka av följande uttryck är inte språklig dubbelspioner som i själva verket jobbar för främmande makt?


Det är upp till dig.
Vi måste öppna upp för fler åsikter.
Han lämnade klockan fem.
Sigrid gjorde denna bro.
Benchmarking är kul!
Sibbe från Vi avlade nittio år gammal en son.
Har du släckt ner?
Erik lät resa stenen.
Ont krut förgås inte så lätt.
Verksamhetsmål i termer av förväntade studieresultat.
Alla måste committa sig för att samarbetet ska funka.
Bli vår gäst.
Ha en bra dag.

PS Facit till lucka 6 och 7 kommer -- när ni minst anar det.

07 december 2006

Språkkalendern, lucka 7

Här följer tre meningar. Två av dem kommer från Nordisk Familjebok del 4 från 1905, medan en är påhittad. Vilken?

A. Fordom synes ön hafva varit skogsbevuxen, nu är den nästan fullständigt i saknad af träd.
B. Denne italienske naturalieforskare gingo långt i sin sträfvan mot en förädling av de inhemska hvetesorterna.
C. Den lefver ett föga rörligt lif i hafvet, på hydroidpolyper och mossdjur hvilka den förtär …

06 december 2006

Lotten vikarierar

(Det står att dessa inlägg inte har några kommentarer, men Blogger är bara dassig på att räkna. Klicka på "0 comments" så flärpas de upp!)

- Jag åker nu! Fixar du facit och en ny lucka till Språpolisbloggen? ropade Olle och så hörde jag bara hur dörren slog igen en kilometer bort, där nere på bottenvåningen.
- Men .. ? sa jag lamt, men började rota bland gamla bloggar och lösenord. Det gick åt pepparn. Inget passade ihop med något, precis som hushållets hundratals osorterade strumpor. Därför skriver jag denna text som om jag vore Olle, vilket jag alls inte är.

Facit till lucka 4!
Visst var det Harry Martinson som var kung över tje-ljudet Han var även prins över äng-ljudet. (Själv är jag drottning över gäspljudet i dessa dagar.) Även om Crrlys svar var väldigt roligt, delar den enväldige prisutdelaren ut något (jag tror att det är en bok) till Marika! (Mejla din adress till oss.)

Facit till lucka 5!
Oooh, jag är kung över rättstavade namn. Som ogift hette jag Stenson med ett s i mitten, men när folk frågade hur det skulle stavas, sade jag alltid kryptiskt:

- Sammanlagt två.

Sedan hade jag mage att fnysa och stånka om alla inte förstod vad jag menade!

Nåväl: de rättstavade namnen är
Ingmar Bergman (inte Ingemar)
Anja Pärson (inte Pärsson)
Harry Martinson (inte Martinsson)
Jan Guillou (inte Giullou)
Dag Hammarskjöld (inte Hammarsköld)
Alf Henrikson (inte Henriksson)
Fredrik Reinfeldt (inte Reinfelt)
Eyvind Johnson (rätt!)
Malin Baryard (inte Bayard)


Priset går till Mattias, som föräras en bok - som Olle måste komma ihåg att skicka! Hur ska det gå, hur ska det gå?

Och nu till dagens lucka!

Lucka 6!

Om klockan är kvart i tre, ska man skriva

1) 14:45
2) 13.45
3) 14.45
4) Jädrar vad jag är sen!

/Lotten

05 december 2006

Språkkalendern, lucka 5

Vilket av följande namn på kända svenskar är inte felstavat?

Ingemar Bergman
Anja Pärsson
Harry Martinsson
Jan Giullou
Dag Hammarsköld
Alf Henriksson
Fredrik Reinfelt
Eyvind Johnson
Malin Bayard

Ur arkivet: En talande självmotsägelse

Kolla! Jag hade bestämt för mig att jag hade skrivit några rader om begreppet oxymoron tidigare.

Självmotsägelser är brott mot språkets logik, och borde resultera i nonsens. Men språklig precision är inte alltid logisk.

  • "Bitterljuv" eller "fulsnygg" må vara underliga djur, men som ord är de både begripliga och användbara.
  • Uttryck som "han lyser med sin frånvaro" och "tystnaden talar" är inte bara tydliga - de för också in lite poesi i vardagsspråket.

Termen för en stilfigur som består av två skenbart motsatta begrepp är oxymoron (vilket på grekiska betyder ungefär"fiffigt korkad").

Vi ger slutrepliken till den amerikanske poeten Walt Whitman (Song of Myself, 1891):

Säger jag emot mig själv?
Än sen...jag säger emot mig själv;
I mig ryms mycket...jag rymmer mångfalder.

(Tolkning av Rolf Aggestam)

04 december 2006

Facit, lucka 2 och 3

Wow! Här sitter jag och öppnar lucka 4 och tänker vojne, vojne men så ser jag plötsligt att uj, en massa kommentarer!

Lucka 2: Rätt svar är 2. Den som jämför SAOL 12 och 13 kan mycket riktigt notera att den engelska pluralformen inte godkänns längre. Istället föreslår man på fullaste allvar att vi ska säga ”min bil har sex blinker och allesammans är trasiga”.

Här följer en stunds civil olydnad: blinkers, blinkers, blinkers, blinkers, blinkers!

hakke: Hur står det till med Föreningen för införandet av den sjunde deklinationen? Tar ni emot fler medlemmar?

Översättarhelena vinner ett exemplar av TNC:s skrivregler. (Om du har den får du byta.)

Lucka 3: Rätt svar är X. Det bommade ingen.

Pernilla vinner ett exemplar av Olles handbok om fästingar, loppor och löss.

Här får ni chansen att vinna ett bonus-pris: vem kan hitta på sin alldeles egen oxymoron? Den fyndigaste vinner en kultråkig bok.

Språkkalendern, lucka 4

Vi låter tidigare luckor stå öppna ett tag innan vi skriver facit. Under tiden tar vi en svår en – utan svarsalternativ.

En svensk nobelpristagare i litteratur beskriver sig i en av sina böcker som kung över ett språkljud. Vilket språkljud?

03 december 2006

Språkkalendern, lucka 3

Vi låter lucka 2 stå på vid gavel och serverar nästa problem. Det går alldeles utmärkt att gissa på båda!

Vilket av följande tre ord är inte en oxymoron?

1. Bitterljuv
X. Saltstark
2. Fulsnygg

02 december 2006

Språkkalendern, lucka 2

Vad heter ”blinker” i pluralis?

1 blinkrar
x blinker
2 blinkrar eller blinker

Facit, lucka 1

Många kommer säkert att bli förvånade över det som följer. Jag citerar SAOL 13 (publ. våren 2006), uppslagsordet :

”som superlativ kan man använda formen färst.”

Rätt svar är alltså 1!

Själv skulle jag aldrig – varken i tal eller i skrift – få för mig att använda mig av en sådan superlativ. Men jag kommer inte att klanka på någon som gör det. Läs vad Catharina Grünbaum skrev om saken 2004. (Notera att superlativen inte fanns med i SAOL 12)

Till vinnare utser vi Viktor. Priset bli Olles bok ”Fästingar, loppor och löss”. Den är ganska skojig.

Snart öppnar vi lucka 2.

01 december 2006

Språkkalendern, lucka 1

Nu smygstartar vi Språkkalendern! Varje dag fram till jul serverar vi en språknöt – en del av dem hårdare att knäcka än andra. Naturligtvis delar vi ut priser helt godtyckligt – ibland för skicklighet, ibland för påhittighet, humor eller god kämpaanda. Både vi och slumpen står den djärve bi!
Hur kan man komparera adjektivet ”få”?
1 få, färre, färst
x få, färre, färstare
2 få, färre (ingen superlativ är godkänd)
Du behöver inte uppge din identitet eller mejladress i kommentarerna, men om du vinner pris kommer vi naturligtvis att be dig om postadressen (via privat mejl).

Tillägg 14.30: Bloggers server är tjurig idag och uppger att det skrivits noll kommentarer. Det stämmer inte! Klicka och gissa!

Reinfeldtsk kontamination

Hör det inte till en journalists uppgift att vara lite bussig när intervjupersonen snubblar på grammatiken? Nog hade Lena Hennel och Lova Olsson på SvD kunnat sanera denna Reinfeldtska kontamination (det handlar om Danielssons ovissa öde på UD):
Statsminister Fredrik Reinfeldt hoppas att frågan ”snart ska vara utlöst”.
Det är ju uppenbart att han i hastigheten har låtit de två uttrycken
  • ”snart vara utredd”
  • ”snart vara löst”
smälta samman.