10 juli 2009

Korrekturtecken

(Denna text publicerades i en förkortad version i Språktidningen för ett år sedan. Att den nu hamnar på Språkpolis beror mest på att vi försöker ha semester, men fick dåligt samvete för den sorgerligt eftersatta bloggstackaren.)


Jag är precis som en bantare som hötter med pekfingret och mässar om GI. Jag är precis som en kattälskare som med fradga i mungiporna försöker omvända en allergiker. Jag är precis som en frisksportare som med yviga gester försöker få en soffpotatis att förstå meningen med livet.

Fast min övertygelse handlar om nyttan med korrekturtecken. De tydliggör textkorrigering, de gör missförstånden mellan skribent och redaktör färre och sparar en massa tid. Dessutom är de roliga! Zeloten Lotten ska härmed få de inte ännu frälsta att börja krydda korrektur med konstiga krumelurer. (Själv hittar jag korrfel lättast när jag läser på papper, så vi lägger elektroniska korrektur åt sidan och berättar om dem en annan dag.)

Ett vanligt missförstånd är att alla korrekturtecken betyder något. Så är det inte. Tänk dig att den oredigerade texten är en fotbollsplan med lömska gropar vid hörnflaggan, lerklegg vid straffpunkten och uppstickande tuvor som kan stjälpa stora lass där borta på vänsterkanten. Groparna, tuvorna och geggamojan måste tas bort för att inte störa den stundande matchen. Därför placerar du på planen flaggor och pinnar som markerar var något behöver fixas. Så funkar korrekturtecken!

Markörerna inne i texten kan se ut lite hur som helst, nästan som Sherlock Holmes’ dansande figurer:
Vad de betyder? Inget, bara ”hallå!” ungefär.


Du kan hitta på egna pinnar och flaggor om de gamla tar slut i en riktigt bedrövlig text. Markörerna betyder alltså bara ”här ska något åtgärdas”. Det viktiga är att du ute i marginalen (alltså utanför fotbollsplanens sidlinje) gör motsvarande tecken och där berättar vad det är som ska göras.

Det svåraste med korrekturtecken är att få till den rätta knorren i D:et som betyder deleatur (”ta bort”, eller på nysvenska ”deleta”). Ärrade redaktörer med miljontals deleaturer i ryggmärgen har sådan schvung i tecknet att det ser ut som ett konstverk. Så här gör jag:
Deleatur!

Och så här kan en korrigerad mening se ut:


Det finns några tecken som har en specifik betydelse. Men de är få och lätta, vackra och tydliga samt underbara! Se bara:
Tecknen betyder från vänster: putta isär, tryck ihop, flytta dit, flytta till vänster, byt plats, inte nytt stycke, oj jag korrade fel.


Ta nu fram en dålig text, den allra finaste rödpennan och leta fram SIS 36201 där alla korrekturtecknen står hur prydliga som allra helst. Och njut!

/Lotten Bergman

Fotnot 1: Zelot (selot) betyder ”fanatisk trosivrare”.
Fotnot 2: SIS:s korrtecken finns även i TNC:s skrivregler.

Uppgift:
Hitta ett stavfel i denna text!

Etiketter:

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

Haha! Jag undrade varför du inte hade markerat "bestämer".

2009-09-22 20:54  
Blogger hakke said...

Sherlock Holmes'

Att skriva sitt genetiv på detta vis
är sorgerligt förstås för en språkpolis.

2009-12-10 14:36  
Blogger Lotten Bergman said...

Inte alls, hakke!

2009-12-10 14:44  
Blogger Hanna said...

hahaha det är första gången jag är inne på din blogg och blev skitsur för att du kallar dig språkpolis och hade skrivit "bestämer". haha //Hanna

2011-05-02 22:03  

Skicka en kommentar

<< Home