Semikolonets dag – höj en semla för Aldus Manutius!
Det är i dag 492 år sedan den italienske humanisten och boktryckaren Aldus Manutius (it. Aldo Manuzio) stilla insomnade (alternativt bröt nacken i en trappa eller blev nedriden av en kondottiär – språkpoliserna har ingen aning om hur han dog!).
Vad uträttade då denne yrkes- och hedersman? Jo, han var bl.a. först med två saker:
Vad uträttade då denne yrkes- och hedersman? Jo, han var bl.a. först med två saker:
- den kursiva stilen – värt att notera men knappast att fira
- semikolonet – ett faktum som förtjänar jubelfanfarer och triumffyrverkeri.
- tyskan
- danskan
- esperanto
- ryskan
- hebreiskan (där vi f.ö. observerar att tecknet inte skrivs spegelvänt).
- Har du inte järnkoll på hur det används så glöm att det finns på tangentbordet; tankstreck är i dag en fullgod ersättare (erkänner vi med tungt hjärta).
- Håll i åtanke att många läsare inte hyser samma känslor som du själv inför detta exklusiva skiljetecken; de inser knappast hur eleganta dina semikolon-baserade formuleringar är.
- Använd det med måtta och förstånd; det kan bli himla tjatigt om det t.ex. upprepas tre gånger i en och samma punktlista.
Semikolon (af lat. sémi, half, och grek. kolon, kolon), gramm., ett skiljetecken som består af ett komma och en punkt däröfver (;) och som utmärker ett uppehåll, midtemellan det som utmärkes af punkt och af komma, för tanken (och rösten) vid läsandet (och uppläsandet) af en skrift. Det begagnas hufvudsakligen för att skilja hufvud-leden i en längre period. Semikolon infördes af A. Manutius i slutet af 1400-talet.Här finner vi alltså ett bruk av semikolon som känns främmande för oss:
Då emellertid sagan gör S. till dotter af den syriska gudinnan Derketo,har därmed hennes namn knutits till myten om Istar eller Astarte, den semitiska kärleksgudinnan; och i det att drag af vild sinnlighet blifvit fogade till hennes saga, har det mytisk-erotiska elementet däri tagit alldeles öfverhand öfver det historiska.
(Artikeln om Semiramis)
posted by Olle at 13:49
11 Comments:
Vad skumt. Har just insett att det ju var semikolon överallt förr i tiden! Som skomakare och hästar ungefär.
Största felet på semikolonet är dess svenska namn, som lurar stackars svenska språkbrukare att tro att det är ett slags kolon. På italienska heter det "punto e virgola" (punkt och komma). Är dock inte säker på om italienarna därför är bättre på semikolonanvändning.
DEN BLYGA skrev följande i en kommentar som svaldes av Blogger:
Jag ser fram emot detta!
Själv har jag omedvetet utvecklat en tankstrecksvana.
Det faller sig naturligt för att kunna vidarebefordra ALLA de tankar
som samtidigt virvlar i min hjärna...
Just nu kom jag på en sak till:
Det är bra att jag är så dålig på att skriva maskin.
1. Jag måste dämpa tankeverksamheten för att hinna skriva ner den
2. Sedan när jag korrekturläser kan jag ytterligare reducera antalet
ord.
Skillnaden mellan vad som tilldrar sig i min hjärna och vad som kan
sammanfattas lämpar sig - tror jag - föga för SEMIKOLON!???
Jag väntar med spänning.
Jag har skickat sms till alla jag känner och önskat dem en glad semikolons dag och på fredag ska jag bjuda på högerrev för att ytterliggare fira semikolonet! hur firar du semikolonetsdag?
Hela dagen har känts lite speciell; jag har aldrig tidigare firat semikolonet i en hel dag (inte i en halv dag heller). Detta känns historiskt, vilket det säkert också är.
För ett kort tag sedan läste jag Guldägg & beska droppar av copywritern Sören Blanking. Han ägnar ett helt kapitel (!) åt att hylla semikolon. Det låter så här:
"Jag älskar semikolon, för dess elegans, dess musikaliska rytm och detta att det leder läsaren vidare; du har henne med dig."
"I skolan har man sedan lång tid tillbaka försökt förtränga och förtiga semikolons existens. 'Det är svårt: det blir bara fel: det är lika bra att de inte använder det.' Det är synd. Jag tycker att man kan använda det som det känns rätt. Eller som Bra böcker så härligt formulerat det; när punkt är för stort och komma för litet."
Fantastiskt.
Jag har inte läst denna blog tidigare. Riskerar därför att komma med nåt du redan känner till...
I alla fall, har du läst "Eats, Shoots and Leaves. The Zero Tolerance Approach to Punctuation" av Lynne Truss. Bra och rolig bok som bland annat behandlar semikolon.
Jag var "otherwise occupied" ; hann inte få den rätta sinnesstämningen för att med rätta fira vårt kära SEMIKOLON.
Jag tar igen det idag.
Jag gör det djuplodande; har hittills bara hunnit läsa och begrunda semikolonets användande i TYSKAN.
Det som etsat sig fast är omnämnandet att PÅ GREKISKA är semikolon ett frågetecken?;
Nu har jag även läst igenom danskarnas inställning till och vanor avseende semikolon.
Den stora behållningen var dock ett citat;dock inte på danska:
"If you really want to hurt your parents, and you don’t have the nerve to be a homosexual, the least you can do is go into the arts. But do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites, standing for absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college." — Kurt Vonnegut
I kväll har jag avverkat semikolon i esperanto. Det gjorde mig inte mycket klokare.
Den som tycker att ett semikolonbruk vanligt för endast ett århundrade sedan är främmande har läst för lite något äldre – men ändå inte särskilt gamla – texter.
//JJ, som för det mesta använder semikolon i varje längre och mer seriös text
Skulle vara trevligt om du tog upp ett annat grammatiskt folkligt problem: de och dem. Driver en till vansinne när man läser att "dem vill ha vår hjälp". Ingen säger väl "mig vill ha din hjälp" ?
Tack för en härlig blogg!
Skicka en kommentar
<< Home